Arbetet handlar om hur feedbacken pĂ„verkar mĂ€nniskans kognitiva processer nĂ€r denne anvĂ€nder sig av nĂ„gon form av webbrowser. Genom en anvĂ€ndarutvĂ€rdering och enkĂ€tundersökning besvarades följande frĂ„gor:Hur pĂ„verkar visuell feedback de kognitiva processerna uppmĂ€rksamhet och perception, i vanlig webbrowsermiljö?Hur pass stor Ă€r visuell feedbacks effektivitet i olika interaktionssituationer?De resultat som framkom tyder pĂ„ att visuell feedback spelar en betydande roll nĂ€r det gĂ€ller att pĂ„visa funktioner, ge en kĂ€nsla av lĂ€nkning och ge anvĂ€ndaren en uppfattning om vad som kan utföras pĂ„ en hemsida. Även placeringen av feedback spelar en roll för hur vĂ€l feedbacken uppfattas av anvĂ€ndaren..

Forensiska tekniker sÄsom fingeravtryckstolkning har under senare Är genomgÄtt stora förÀndringar vad gÀller exempelvis tekniska hjÀlpmedel, dock Àr mÀnniskans roll i tolkningen fortfarande central i processen. Denna studie syftar till att öka kunskaperna om individernas kognitiva processer i tolkning av fingeravtryck genom ett experiment dÀr fingeravtrycksforensiker, forensiker frÄn andra fÀlt Àn fingeravtryck samt noviser fick avgöra huruvida ett antal fingeravtryck hÀrrörde frÄn samma finger eller ej.  De kognitiva processerna studerades utifrÄn att testpersonerna fick rapportera sin tankar verbalt i form av att ?tÀnka-högt?. Resultaten transkriberades och analyserades sedan med mixade metoder (mixed methods), det vill sÀga med bÄde kvantitativ och kvalitativ metod. Resultatet visar att fingeravtrycksforensiker signifikant bÀttre kan lösa denna typ av problem jÀmfört med övriga forensiker och noviser, men att det fortfarande finns kognitiva processer hos fingeravtrycksforesnikerna som medför risker i form av bias i förfarandeprocessen..

Studiens syfte var att underso?ka om fo?rutsa?ttningar fo?r empati i form av personlig disposition och aktuell situation samverkar med empatiska processer fo?r att ge ett emotionellt utfall.Blivande behandlare (n=90) och specialpedagoger / specialla?rare (n=50) fick se filmer och besvara fra?geformula?r baserade pa? IRI och MACL. Stiganalys gjordes med hja?lp av SEM i SPSS/AMOS. Resultaten visade att empatisk disposition och empatiska processer tillsammans predicerar medka?nsla.

Detta arbete behandlar anvÀndandet av designriktlinjer vid utformning av anvÀndargrÀnssnitt och huruvida det resulterar i ett anvÀndbart grÀnssnitt. AnvÀndbarhet definieras enligt Löwgren (1993) som summan av relevans, effektivitet, attityd och lÀrbarhet.MÀnniskans kognitiva förmÄgor, sÄsom informationsbearbetning, studeras inom MÀnniska-Datorinteraktion för att pÄ sÄ sÀtt fÄ fram riktlinjer för grÀnssnittsutformning. Riktlinjer ska ge stöd Ät grÀnssnittsdesignern att utforma anvÀndargrÀnssnitt anpassat till anvÀndaren.Tio riktlinjer analyserades genom att koppla dem till mÀnniskans kognitiva förmÄgor. De analyserade riktlinjerna tillÀmpades för utformning av en alternativ design av ett redan befintligt grÀnssnitt. De bÄda grÀnssnitten stÀlldes mot varandra i ett anvÀndartest dÀr effektiviteten mÀttes.

I vÄrt examensarbete har vi undersökt hur specialpedagoger betraktar kognitiva hjÀlpmedel samt hur dessa anvÀnds och i vilken utstrÀckning. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med tio specialpedagoger frÄn tre olika sÀrskolor. Svaren resulterade i fem huvudkategorier vilka sedan analyserades. Resultaten visar en positiv instÀllning till kognitiva hjÀlpmedel.

Uppsatsens syfte Àr att redogöra för utformningen av skriftliga salsprov i gymnasieskolans samhÀllsÀmnen, samt att undersöka vilken typ av kunskap som proven mÀter. Analysen görs genom granskning av sju skriftliga salsprov, alla inom samhÀlsvetenskapliga Àmnen, vilka analyseras utifrÄn Bloms reviderade taxanomi. Analysen kompletteras av intervjuer med de lÀrare som konstruerat proven för att ge analysen ytterligare djup.Proven Àr konstruerade efter Àmnenas lÀroplaner i antingen Lpf94 eller Gy11 varför proven ocksÄ stÀlls i förhÄllande till en analys av kursplanen för SamhÀllskunskap A och Àmnesplanen för SamhÀllskunskap 1a1.Proven visade sig vara av varierande karaktÀr och storlek och bestÄende av en skiftande mÀngd uppgiftstyper. Av analysen framgÄr att kursplanen i Lpf94 har en starkare hierarkisk relation till processerna i Blooms reviderade taxonomi, Àn kursplanen i Gy11. De i proven vanligaste tvÄ kunskapsdimensionerna som testas Àr Faktakunskap och Begreppskunskap.

Syftet med denna studie var att undersöka applikationer som anvÀnds i Ärskurs 1-3 pÄ en skola i Mellansverige. Vi fokuserade speciellt pÄ applikationernas egenskaper och innehÄll. För att undersöka detta utformade vi ett analysverktyg som vi anvÀnde för att analysera 14 applikationer. Vi inriktade oss pÄ vilket matematiskt innehÄll applikationerna har, vilka kognitiva processer (utifrÄn Blooms taxonomi) de stimulerar och hur applikationernas inlÀrningsprocesser Àr konkreta till abstrakta.  Studien belyser forskning och litteratur om anvÀndningen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) i skolans undervisning.

I denna fallstudie studeras hur medarbetare pÄ FörsÀkringskassan anpassar sig efter och samarbetar i ett skrivprojekt dÀr flera deltagare med olika mycket inflytande över och engagemang gemensamt producerar texter. Syftet med studien Àr att kartlÀgga hur deltagarna i skrivprojektet nyttjar kognition och kommunikation. FrÄgorna som studien försöker besvara Àr 1.vem deltar i skrivprocessen och hur, 2.hur upplever deltagarna att den kollektiva aspekten pÄ skrivandet pÄverkar deras kognition och 3.vilken roll spelar deltagarnas individuella kognitiva processer i sociala förhandlingar?Materialet som studeras har inhÀmtats med kommunikationsetnografiska och praxisanalytiska metoder genom deltagande observation och intervjuer dÀr deltagarna sjÀlva har fÄtt bidra till analysen. Resultaten visar att deltagarna delas in i en kÀrngrupp, som oftast skriver och fattar beslut, och en grupp med sekundÀra deltagare, som fungerar som en resurs och sÀtter begrÀnsningar för kÀrngruppen.

Syftet med den hÀr processorienterade studien var att undersöka hur texttypen pÄverkar översÀttningsprocessen, och nÀrmare bestÀmt om olika texttyper aktualiserar olika fokus i de kognitiva processerna. Fyra deltagare fick dÀrför översÀtta tvÄ olika kÀlltexter, en operativ och en informativ. Materialet samlades in med hjÀlp av Think-Aloud (TA). Studien visar att de bÄda texterna huvudsakligen gav upphov till liknande fokus. Texttypen verkar sÄledes inte ha haft nÄgon mÀrkbar pÄverkan pÄ översÀttningsprocessen i det aktuella fallet.

Mobbning kan leda till lÄngvariga psykosociala, psykiatriska och psykosomatiska problem och sker vanligtvis under skoltid. Tidigare studier har visat att elever och lÀrare kan bedöma mobbning olika beroende pÄ mobbningsform. Hur individen bedömer situationer Àr beroende av en mÀngd kognitiva processer och synen pÄ vad som Àr mobbning bidrar till om man ingriper eller inte. En surveyundersökning genomfördes pÄ 268 högstadieelever och 70 lÀrare. En enkÀt beskrivande olika mobbningssituationer utformades i syftet att se om det fanns skillnader i dessa gruppers bedömning av olika former av mobbning.

Betydelsen av kognitivt och beteendemÀssigt undvikande samt katastroftankar studerades i det sedan tidigare kÀnda sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö och upplevd stress. Vidare undersöktes huruvida det fanns subgrupper med olika psykosocial arbetsmiljö. Denna tvÀrsnittsstudie baserades pÄ enkÀtdata. Resultat indikerar att kognitivt undvikande och katastroftankar har en medierande funktion, samt att katastroftankar har en svag modererande funktion i sambandet. Vidare finns det subgrupper med olika psykosocial arbetsmiljö, vilka Àven skiljer sig Ät avseende kognitivt undvikande och katastroftankar samt upplevd stress.

Delar av dagens samhÀlle fortsÀtter att datoriseras och nya möjligheter för interaktion med datoriserade produkter som stödjer social interaktion introduceras i ökad takt. SjÀlva grunden för hur organisationer ser ut förÀndras och pekar mot ett allt mer distribuerat sÀtt dÀr mÀnniskor kan interagera med varandra utan att vara pÄ samma plats, vid samma tidpunkt. Samtidigt visar forskning att det finns brister i anvÀndbarhet hos gruppverktyg. Kognitiva arbetsmiljöproblem (KAMP) kan uppstÄ nÀr anvÀndbarhet brister men har hittills frÀmst studerats ur ett enanvÀndarperspektiv. Syftet med den hÀr rapporten Àr att identifiera samt klassificera socio-kognitiva arbetsmiljöproblem (SKAMP) inom datorstött samarbete för att bidra med kunskap som i förlÀngningen kan leda till en tydligare förstÄelse kring SKAMP.

En god arbetsmiljö kan anses vara nyckeln till en vÀlfungerande verksamhet. Arbetsmiljö som begrepp Àr dock oerhört komplext dÀr mÄnga olika problemaspekter samverkar och pÄverkar arbetsplatsens miljö. Vissa arbetsmiljörelaterade problem kan hÀrröras till egenskaper som inte tillÄter individen att utnyttja sina kognitiva förmÄgor och benÀmns dÀrmed som kognitiva arbetsmiljöproblem. Andra faktorer som tekniska arbetsverktyg som skall vara de anstÀllda behjÀlpliga, kan i de fall de brister, ocksÄ pÄverka och störa tankeprocesserna hos individen. Den hÀr rapportens syfte Àr att utveckla en förstÄelse om hur komplexa arbetsmiljöer samt interaktion med teknik kan skapa en stress som i förlÀngningen kan leda till kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress.

Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter kring förskrivning av kognitiva hjÀlpmedel till vuxna personer med utvecklingsstörning. En kvalitativ ansats valdes och författaren utförde telefonintervjuer med tolv arbetsterapeuter verksamma inom habilitering i olika delar av landet. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys och kategorierna; vikten av att kartlÀgga behov inför förskrivning av kognitiva hjÀlpmedel, att frÀmja delaktighet i förskrivningsprocessen, olika tillvÀgagÄngssÀtt vid förskrivning av kognitiva hjÀlpmedel, omgivningens betydelse för anvÀndandet av kognitiva hjÀlpmedel samt vem ansvarar för uppföljning av kognitiva hjÀlpmedel?, identifierades och presenterades i resultatet. Resultatet visade pÄ olika tillvÀgagÄngssÀtt vid kartlÀggning av behov och förskrivning av hjÀlpmedel.

Att köra bil Àr en komplex uppgift som krÀver mycket av förarens kognitiva processer. I dagens samhÀlle finns det system som ska stödja sÀkerheten vid bilkörning och ett exempel pÄ ett sÄdant system Àr navigationssystem som ska hjÀlpa föraren att hitta vÀgen till en destination. Det finns dock en risk att ett navigationssystem kan belasta förarens uppmÀrksamhet och andra kognitiva processer. Det Àr dÀrför av vikt att det finns tillfredsstÀllande metoder för att mÀta förarens belastning pÄ. Arbetet Àr en litteraturstudie som syftar till att kritiskt granska och jÀmföra tvÄ av dessa metoder, sekundÀra uppgifter och NASA TLX, i samband med bilkörning och navigationssystem.